Ens egna känslor, ens syn på den andra personen...
Den andras prioriteringar, den andras resonemang!
Ja, man slutar tydligen aldrig att förvånas!!?
Men nu måste jag bita i det sura äpplet o försöka resonera med en oresonlig person, o försöka få denna oresonliga person att fatta att det handlar inte om dens bästa, utan faktiskt om 2 andra personers bästa!!
Ja... det är inte er det handlar om egentligen utan barnen och vad som är bäst för dem. Hoppas det går att resonera med den oresonerlige... annars tar vi till våld ;-)
SvaraRadera